12 nov - Nu börjar utmaningen!
Lördag
Gick upp kl 9 idag och duschade, slängde i miglite havregrynsgröt med russin, kokos och banan och gick till kyrkan för morgonbön med Tony och Hilllary. Jag var inte riktigt helt med i huvudet idag i för och eftersnacket när de pratade om banksaker och annat tråkigt.. Nä, mina tankar låg faktiskt på mina kyrkor hemma i Sverige. Bland annat Filipstad och Brämaregården!
När vi hade diskat efter kaffet och té:t, så gick jag hem och Tony skulle smsa mig vid 11.30, för att vi skulle åka till Dorking och handla och tanka. Tony frågade om han kunde få ha bilen idag, för att han skulle tanka, men vet inte om han skall göra mer saker än det.. Om han skall det, så blir det inget gym för mig idag.. Jaja, jag är ju ändå sjuk, så då kan jag vara hemma och grejja med boken, så att den blir klar någon gång :)
Blev inget gjort idag.. Bara slappat.. Har inte haft någon lust att göra någonting och har bara känt mig uttråkad hela dagen! Gick i säng halv 9 och chattade lite. Det blev mycket kortspel på datorn idag för att försöka snabba på klockan. Försökte mig på chack också, men det går ju fan inte att vinna på lättaste nivån ens.. :@
Tony smsade vid 12, så strax efter det var vi iväg. Jag köpte några kort i hjärtfonden-affären och sedan över till mataffären och handlade mat. Tony hade glömt sitt bankomatkort, så jag fick ta av mina pengar idag. Som tur var hade jag ju med mig väskan idag - inte alltid jag har det ju. Vågade inte nämna att jag skall ha de andra 40 för förra veckan, men får ta mig mod att göra det på nästa möte. Just det, nu blir det ändrat också. Mötet som vi brukar ha på måndagar kommer vi att flytta till en annan dag, men vilken är inte säkert ännu. Melissa ville gärna ha mig mer på dagiset och Tony kunde ändå inte på måndagar längre sade han, men jag föreslog torsdagar - innan eller efter skolan, så det skulle han kolla upp sade han.
Vid 11 satte jag på P.S. I Love You! som jag fick gråta ut lite på.. Grät inte så mycket som jag brukar, för orkade inte snyta mig.. Se, så lat är jag idag! Ända sedan jag beslutade mig för att komma till England, så trodde jag att det skulle se ut som i den filmen.. Deras irländska dialekt är verkligen sexig. Jag har träffat en irländare i Bosnien, men förstod mig inte ett ord på vad han sa när han pratade.. Men det kanske är annorlunda när man får text på det ibland. Ne, de pratar faktiskt ganska tydligt i filmen! :)
Jag skrev ett brev till Toleredskyrkan idag också. Brev från kolonien Isabelle, men skall lägga det på posten imorgon. Det kommer ändå inte iväg förräns på måndag, men..
Idag har jag tänkt mycket på Sverige och livet hemma som jag hade det förut.. Har ju inte bott hemma på över ett år och nu blir det ju ett år till. Jag har alltid sagt att jag inte vill bo i Sverige efter detta, men som det känna nu, så vill jag inget annat än att komma hem till Sverige... Man vet vad maten innehåller, man kan få mjölkfritt och glutenfritt utan att behöva leta (ofta i alla fall), det finns så mörkt bröd där så att det nästan är svart.. vad saknar jag mer? Jag vill gå till tandläkaren! Jag vill verkligen fixa miga täånder! Jag känner också att brösten börjar dra sig av all träning (jippi), så vill ha dem fixade när jag kommer tillbaka till Sverige!
Jag känner mig så instängd och ensam här!! Jag har ingen som jag kan umgås med på kvällarna i min ålder, ingen jag kan festa med på helgerna, ingen jag kan åka till och bara tjöta med, eller som kan komma hit och bara tjöta.. Känner mig väldigt ensam på den fronten just nu faktiskt.. Det har verkligen varit skönt i början, men nu när det blir mycket och barnen smittar en så att man blir sjuk och känslosam, så vore det gott med ett extra hjärta än vännerna hemma som man bara pratar med på facebook eller mailen..
Att göra volontäråret i Sverige var det bästa som kunde hända mig, för jag behövde verkligen komma bort, men jag kanske har hittat hem nu.. Detta är starten på mitt mod nu tror jag.. Nu börjar utmaningen! Jag är inte lika modig som jag var för två månader sedan då allt bara var roligt och ett år kändes som ingenting; men när jag tänker tillbaka på året i Nykroppa och Filipstad, så hände det verkligen så himla mycket! Jag minns när jag började där, hur nytt allt var och jag var lite osäker på allt, men när jag slutade där, så kändes det som att jag skulle kunnat jobba med både baby, barn, ungdomar, äldre, kyrkogården och media.
Jag känner mig inte som en annställd, för att jag inte har några riktiga kollegor som man ser varje dag. Det är på ett sätt ändå ganska skönt att kunna komma hem och äta lunch och slappna av! Inte behöva göra matlåda varje dag - vilket är skönt, för det är så svårt att ta med sig soppa! :)
Det finns både positiva och negativa saker med allt detta, men jag får försöka handskas med dem helt enkelt! :)
Nej, nu lutar klockan mot två och jag måste försöka sova, även om jag inte är trött.. Måste ju hålla mig vaken på den långa gudstjänsten imorgon!
